• bild1
  • bildspel2 khal
  • bild2
  • bildspel3 khal

Studentjubileét 2015

Lite kyligt var det i luften,men då och då tittade solen fram och det värmde. Närmre 400 jubilarer, varav drygt 350 deltog i supén,allt från en 70-årsjubilar till de yngsta som representerades av 1990 års årgång fanns på plats. Speciellt festligt var det givetvis för 50-årsjubilarerna, som samlats i imponerande skara. Av 1965 års studenter var 67 på plats för att fira. För de allra yngsta katogorierna så har ivern att fira jubileum falnat. I år var det faktiskt 25-årsjubilarerna som var de yngsta- men en av dessa klasser hade samlat hela 21 deltagare. Det var klass E3D från Tingvalla gymnasiet 1990. Detta understryker och påvisar värdet av driftigt klassombud.

Liksom förra året genomfördes högtidssamlingen i Gamla Wermlandsbankens vackra lokaler vid stora torget. Start med lite mingel och supébiljettsavhämtning, där också sista-sekunden-problem kunde lösas med vilsekomna anmälningar och korrigeringar av klassangivelser. Och hörsalen kom att fyllas till sista plats när, på slaget klockan fem, Studentsången ljöd och Kamratföreningens vice ordförande, Henrik Friberg, hälsade jubilarerna välkomna, naturligtvis med en extra varm hälsning till den ende 70-årsjubilaren som var på plats: Karin Silve, student 1945!

 

Sedan byggdes broar över generationsgränserna när tre ungdomar från Sundstagymnasiets musikprogram, Emelie Branvoll Andresen och Love Strandberg underhöll med välljudande sång ackompanjerade av Niklas Bergström. Estetprogrammet, som genom åren fostrat så många lysande begåvningar, vilka gjort synnerligen uppmärksammade karriärer inom vitt skilda musikaliska stilar. Och det är med glädje vi kunde konstatera att denna kvalitetsstämpel fortfarande i högsta grad gäller!

 

Kamratföreningens stipendier till ungdomar, som gjort förnämligt arbete för att bidra till trivsel, kamratskap och god anda på Karlstads gymnasieskolor delades ut till Sebastian Mithander, Tingvallagymnasiet, som i sitt arbete inom elevkåren, varit en drivande och kreativ kraft som ordnat olika aktiviteter för sina studiekamrater. Han har också på ett förtjänstfullt sätt representerat skolans elever. Den andra stipendiaten, Anna Bylund har egenskap av elevrådsordförande på SÄG (som är Sundstagymnasiets och Älvkullegymnasiets gemensamma elevkår) på ett förtjänstfullt sätt representerat skolans elever och drivit Sveriges största elevkår. Hon har sett till att ge sina studiekamrater en rolig och spännande gymnasietid och varit en samlad röst i mötet med skolledningen. Sebastian mottog personligen sitt stipendium, 5000 kronor, medan Anna var förhindrad att närvara, men även hon fick en varm applåd av jubilarerna – och pengarna, de kommer direkt till bankkontot!

 

Lennart Lundh, student 1965, gav i ett välartikulerat tal återblickar på sin skoltid, då och då förstärkt med små träffsäkra kuplettinslag i Fridolf Rhudin-anda, där jubilarerna unisont stämde in i refrängens ”…om man inte har för stora pretentioner…”. Och förresten är det ju så att det i Fridolf Rhudins fall finns två jubileer i år: Han föddes 1895 och gick bort 1935! Det var mycket glimt i ögat, med små porträtt av några av de gamla lärarna, där Stig Olsgren fick en varmt uppskattande hyllning för sin lärargärning. Det blev minnesbilder såväl ur skolans vardag, som minnesvärda resor till Finse och Paris. Och hur slumpen gjorde att det blev idrotten som kom att forma livet, där Lennart fortfarande hoppar in och spänstigt vikarierar i sin gamla profession som idrottslärare. Ett och annat allvarsord stoppades in om dagens skola, där oro kändes över lärarlösa lektioner, yrkets nedmonterade status och vikande PISA-siffror. Men den stora överraskningen var väl ändå att en gammal realstudent såväl inledde som avslutade sitt tal på klingande latin!

 

Anders Borgström, student 1966, tackade sedan på jubilarernas vägnar såväl kamratföreningen som jubileumskommittén för gott arbete och att man vihåller denna återträff över generationsgränserna vid Karlstads Högre Allmänna Läroverk och dess efterföljare. Dessutom påmindes om om klassombudens avgörande insatser till vilka tacksamhet framfördes.
Det timslånga programmet i Wermlandsbanken avslutades som sig bör med Värmlandsvisan.

 

Därefter vidtog en kort promenad till Statt där en god middag intogs och där det sedan bjöds till dans till latinaoinfluerat storband-Combio- i Franska Matsalen där också baren flitigt gästades. I Festvåningen var det mer stillsam bakgrundsmusik. Det blev naturligtsvis en kväll i det glada återseendets tecken. Kamratföreningen levererar som vanligt ett ramprogram för dagen, som klasserna efter eget tycke och behag kan utnyttja och därutöver har varje klass sin möjlighet att komplettera programmet.
Det var såvål förfester på skilda håll i kommunen som sena efterfester som pågick ända tills majmorgonens mest morgonpigga fåglar efter nattens vila klarade sina strupar.

 

Historik

Antal besökare 37573

Senast uppdaterad